Sverige är ett av de länder som har mest kunskap om hur den biologiska mångfalden utvecklas. Det är därför med ganska stor säkerhet det går att säga att tillståndet för djur och växtarter i Sverige tyvärr försämras. Ökningen av antalet rödlistade arter har varit gradvis de senaste 20 åren. Det är Artdatabanken, vid Sveriges Lantbruksuniversitet, som ansvarar för att uppdatera den s.k. rödlistan i Sverige. Det totala antalet arter i rödlistan har ökat med 11% sedan förra uppdateringen 2015. Totalt har 21 740 arter analyserats och av dessa har 2249 arter bedömt ha ett påtagligt utrotningshot hängande över sig, vilket innebär att de tillhör hotkategorierna sårbar (VU), starkt hotad (EN) eller akut hotad (CR). Av de hotade arterna finner vi bl.a. 18 däggdjur, 20 fiskar, 47 kräftdjur och 7 grod- och kräldjur samt 101 fåglar. När det kommer till fåglarna är trenden särskilt negativ.

Det har talats mycket om den s.k. insektsdöden på senare år och det är värt att notera att insekterna utgör den största organismgruppen bland de hotade arterna – 1706 arter. Bland insekterna kan vi notera 475 fjärilar och 775 skalbaggar. Fördelningen bland växter ser ut så här: 377 kärlväxter (blommor, ormbunkar m fl), 217 lavar, 231 mossor och 901 svampar. Det finns också en grupp med arter som heter nära hotad (NT), en slags varningslista där det finns tecken på vikande utbredning. En sökning på https://artfakta.se/rodlistan ger 1640 arter tillhörande denna kategori och det indikerar att antalet hotade arter kan bli än fler vid nästa revidering 2025. Många fåglar och blommor som vi tar för givet att se då och då är på väg bort.

Det finns såklart även exempel på arter som går mot strömmen och uppnår en bättre situation. Hit hör utter och havsörn (minskad mängd miljögifter) samt flera arter fladdermöss (riktade insatser). Flertalet av de djur och växter som finns i Sverige finns också i andra länder men det är en klen tröst eftersom utarmningen av den biologiska mångfalden just nu sker i alla länder. Dessutom är en rik natur en del av livskvaliteten för oss som lever i Sverige – för oss har det ett egenvärde att naturen finns kvar här. Därtill är naturen och den biologiska mångfalden en viktig förutsättning för t.ex. jordbruk, besöksnäring, kultur, undervisning och forskning. 

Även om ökad kunskap har bidragit till att fler arter hamnar på rödlistan så är det tyvärr de faktiska förändringarna i vår miljö som driver fram utarmningen. Förändringarna är orsakade av oss människor. Det kan ligga nära till hands att gissa på klimatförändringarna som dominerande orsak bakom hoten mot arterna och det är i och för sig en faktor som blir allt mer betydelsefull. Det dock ändå avverkning av skyddsvärda skogsbiotoper (särskilt skogar som sällan eller aldrig avverkats helt) och igenväxning av ängs och hagmarker som är de klart viktigaste påverkansfaktorerna för Sveriges arter. Cirka 1 400 rödlistade arter påverkas starkt negativt av avverkning och ungefär lika många påverkas av igenväxning av ängs- och hagmarker.

Ett alltmer uppmärksammat och delvis nytt hot är spridningen av invasiva främmande arter. Exotiska arter får snabb spridning, ibland hjälpt av klimatförändringar, och det tränger undan djur och växter som tillhör den naturliga faunan sedan tusentals år. Även svampsjukdomar på träd, särskilt alm och ask, är resultatet av importerade trävaror och/eller exotiskt plantmaterial. Minskningen av dessa träd riskerar leda till att många av deras följearter också dör ut, däribland många lavar, svampar och insekter. Om genomförda åtgärder i form av reservat, lagar och bidrag hade varit tillräckliga – då hade detta satt fler positiva spår i rödlistan, jämfört med vad som nu är fallet. Det behövs således fler initiativ för att det ska finnas en rik natur i Sverige, även i framtiden.

Centrala åtgärder för att vända den negativa trenden är att skydda fler skogar och vidmakthålla men också att återuppta naturbete och ängshävd. Återskapande av våtmarker gynnar mångfalden på samma gång som det kan bidra till att minska övergödningen av våra hav. Framtidens Natur & Kulturarv behövs.

Källa: https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/Sammanfattning-rodlista-2020/