Gotländska ängen i allmänhet och Visne änge i synnerhet har extremt hög biodiversitet och det inkluderar bl.a. många ovanliga och mycket ovanliga svampar och insekter (hotade arter på rödlistan). Ängen skulle kunna definieras som ett slags skogsjordbruk från järnålder eller äldre. Lövskog som ”inretts” med olika rum. De öppna ytorna används för ängshävd. Hittar man ädellövskog på Gotland har där oftast funnits ett änge. Under århundraden har denna skötsel ackumulerat en mycket rik flora och fauna.

 
De senaste decennierna har Visne ängar använts för bete, röjning har skett vid flera tillfällen. Idag finns tendens till igenväxning, på samma gång är de biologiska och historiska värdena fortfarande väldigt höga. Husgrunder, fägator mm från folkvandringstid utgör ett frekvent och visuellt inslag.

 
Det arbete som Framtidens Natur & Kulturarv inledde under påsken var att på några begränsade mindre ytor inleda traditionell skötsel av änge. Det innebär att löv, fjolårsgräs och grenar krattas ihop och bränns. Vi har även röjt sly med röjsåg och ansat hässlen. Vidare har vi röjt två större fornlämningar från sly.

 

Det var en rätt så fantastisk känsla när hela gänget jobbade i änget, lyssnade på musik och väntade in nästa fika. Fler borde få testa! Det var alltjämt tidig vår, men blåsippor här och var, sjungande dubbeltrastar och gott om ivriga stjärtmesar. En bäck rinner igenom änget, tyvärr torrlagd större delen av året. Fullt av liv, såsom sländelarver och… en gädda hade letat sig upp! Fjärilarna hade också vaknat, tex sorgmantel och citronfjärilar.